tisdag 6 oktober 2015

Min förlosningsupplevelse ocensurerad

Jag tänker tillbaka ett par veckor innan jag var beräknad och gissade på när jag skulle föda.Ville så gärna ha den 10:e Juli så de satt sig i huvudet.Var beräknad den 2:e Juli men dagarna går och vi började närma oss den 10:e.Tänkte innan jag skulle sova att så fort jag blundar ögonen så komer säkert vattnet gå.Så har de andra gångerna varit.Men nej vi vaknade som vanligt och maken drog till jobbet.Hade haft förvärkar ett par dagar innan men vid 18.14 när jag låg på soffan kände jag bara plötsligt att de klickade till eller ploppade till.Som man tar en nål i en ballong och trycker i.Så kändes det för mig och direkt då jag kände det så rullade jag  nerför soffan och ställde mig upp.De forsade vatten och ja bara sa till mig själv vattnet har gått.Hade ju bara barnen där och ville inte skrämma dem så jag gick till duschen och ställde mig där.Barnen kom efter och Franko kunde se att jag hade ont men sa ändå till honom att de var inget.
Ringde sedan till maken och sa att vattnet har gått men att han inte behöver komma från jobbet.Ringde till syrran och sa att vattnet gått och hon var mer hysterisk än jag,oh my god är det sant.Oj ska jag komma,hur ska vi göra med barnen?Många frågor och jag hade väl inte hunnit reflektera så långt.Syrran ringde till brorsan som sen ringde upp mig.De hela slutade med att brorsan kom med sina döttrar och hämtade även upp syrran och hennes dotter.
När de kom höll jag på att skura,hade ju kommit fostervatten lite överallt i lägenheten och syrran sa nej ta de lugnt och ja skrattade bara.Hade inte ont,kunde städa och göra som vanligt.Ringde till förlosningsavdelningen och sa att vattnet har gått.Hon frågade om jag hade ont men ja sa att de är som vanligt.Då sa hon att ja kunde vänta.Jag och brorsan åkte upp vid 20.45 till sjukhuset och hade då inte alls ont.Kom fram till avdelningen och de hälsade på oss och sen fick vi gå in i ett rum.De skulle kolla bebisen och fick sätta på sånt band över magen som gör förbaskat ont.Så fort de gjorde de började värkarna komma ordentligt.De sa att de var normalt,sen fick jag kissa och blev de vila i väntrummet i si så där en halvtimme.Sedan lät jag brorsan åka hem och var där själv i väntrummet och kollade på tvn som var på,skräckfilm.Höll för handen för de där var absolut inte de bästa och kolla på och så kunde man inte vända kanal.Jag gick därifrån och började gå runt en stund tills ja fick för ont och la mig igen på väntrummet.Då kom maken.Pustade ut.Han hade slutat jobbet och kom stackarn helt slut och snart skulle vi få en bebis.
En sjuksköterska och undersköterska kom och sa att vi skulle få ett rum.Klockan var väl 22.15 och de första de gjorde var och lägga de där bandet runt magen.Jag spydde direkt över hela golvet.Klarade verkligen inte av den och sa det till henne.Hon lyssnade och la en elektrod på bebisens huvud istället och kollade hur mycket öppen jag var.6cm fick jag till svar.Yes vi var ju på väg.
Så fort sköterskan gick från rummet så gick jag upp och när jag väl gjorde det så kissade jag på mig så jag hoppade in i duschen och de var så skönt och varmt så jag stannade kvar.
Efter en stund kom de tillbaka och frågade hur jag mådde.Ja inte så bra.
Spydde som bara den så kände att de var säkrast och vara i duschen.
De lät mig vara och gick igen.Sen efter ett tag kom de igen och ja spydde fortfarande.Sen sa de att ja får komma ut för att de skulle kolla hur mycket jag var öppen.Samma svar 6cm.Då blev jag besviken.På en timme hade de inte hänt något.

Den här gången låg jag kvar på sängen men hade velat duscha men de fick jag inte och värkarna blev mer intensiva.Jag ropade in dem och sa att jag ville ha bedövning i underlivet.Klockan var då 23.35.Narkosläkaren kom och gav mig sprutan vid 23.45 och var fortfarande 6cm öppen.Fick en chock.Ville ju verkligen föda den 10:e Juli och nu var de ju inte mycket kvar.De gick 5minuter och plötsligt kändes de som jag ville bajsa men jag trodde de var bebisen som ville komma så jag försökte och krysta men usch då kom de avföring pinsamt nog.Jag sa till maken och ringa på men han t.om skämdes och sa att han skulle göra rent.Jag sa nej.Efter en stund kom de och jag sa att jag hade bajsat på mig och de sa att de är helt normalt.Klockan blev 23.50 och de började göra rent,la nya lakan och så där.Nu var de bara några minuter i tolv och hon kollade och sa att jag är öppen 10cm så när värken kommer så är det bara och krysta.Jag krystade en gång och huvudet kom ut sen var jag tvungen och vänta tills nästa värk kom och då kom hela bebisen ut.En pojke kl 00.08 den 11:e Juli.
Bara med några minuter över så blev de annan dag,besviken över det men glad att jag hade en frisk pojke framför mig och att det hade gått bra.Han hamnade på brösten och låg där och började snutta så gav honom tutte.Sköterskan kolla moderkakan och den såg okej ut.Sen kollade hon underlivet efter bristningar men hittade inga.De var första förlosningen som jag inte hade spruckit något och jag förstod att det hade något med Aniball och göra eftersom de var första gången jag hade prövat på det.Vem hade kunnat tro att innan 3-4veckor man ska föda så ska man träna på att föra in en sak i underlivet och att de förbereder en inför förlosningen så man inte spricker.Riktig bra sak och rekommenderar starkt till alla.Man kan även använda den efter förlosningen ca 8veckor efter.
Man ska inte ha sår eller blöda i underlivet.Den hjälper en ifall man har problem med urinläckage vilket kan hända alla som föder och de har jag haft problem med sen första barnet.5 minuter per dag är värt det för man blir lättare återställd och tränar samtidigt upp slidan så man slipper problem i framtiden.
Efter en riktig snabb förlosning så var det dags och vila men tyvärr så var de en tjej som skrek hysteriskt och gjorde de i två timmar efter att jag hade fött utan skrik.Väntade och väntade på att få äta och dricka.Kl 02.30 fick vi och då ville jag mer sova än att äta.Jag bad om att få eget rum på bb avdelningen och de fick vi inte förrän efter 03.00.Kom sen till ett eget rum och maken somnade nästan direkt själv kollade jag bara på bebisen och kunde inte sova alls.Efter ett tag så somnade jag till och sen blev man väckt av sköterskan som gav oss en dosa.Såna som man får hos pizzeriorna så de har koll vem som står i tur.Vi fick tid vid 09.30 och allt såg bra ut.Vid 11.30 fick vi äntligen gå hem efter en massa tjat.Ville ju hem till barnen och syrran hade ju sovit över.
Blev många pussar på bebisen och alla ville hålla medan jag själv ville sova.





Inga kommentarer: